torsdag 27 januari 2011

Världens BÄSTA familj!!!

Jag har alltid vetat att jag haft världens bästa familj som jag älskar så otroligt mycket, men under denna jobbiga tid så har jag verkligen insett vilka fantastiska människor som jag har i min familj å hur fruktansvärt mycket jag älskar dem å det mig.

Min älsta storebror ringer å skickar sms å är bara så fantastisk å jag är så stolt över han som människa å företagare, ingen är en sån entreprinör som min älsta bror, han är fantastisk å jag älskar han till döds! Ända sedan vi yngre syskon föddes har han stått vi vår sida och stöttat oss å försökt att insperera oss till att våga tro på oss själva å följa våra drömmar. Han hade alltid tid för oss när han kom hem, han lät oss beundra hans motorcyklar som kom å gick, vi fick provsitta å åka små svängar med våran tuffa älskade storebror. Jag blir rörd bara jag tänker på allt han gjort för oss syskon och jag kan bara hoppas att jag någongång kan få ställa upp lika mycket för honom som han gjort för mig. Det var hans besök som gjorde mitt år i Luleå möjligt att fullfölja, jag tror seriöst att jag inte hade pallat att vara kvar där om jag inte hade haft min älskade storebrors uppbackning när det behövdes! han är fantastisk!

Sedan har jag min andra bror som oxå är så fantastisk som föddes med en arbetsmoral som arbetsgivare bara drömmer om å få i sina anställda. Han är nog den ärligaste människa jag någonsin mött, han säger alltid vad han tycker å står för vad han tycker, något som jag är väldigt imponerad utav. Sedan har han två underbara söner som han är det absolut bästa pappan i världen till, jag blir rörd bara jag tänker på deras underbara familj och hur underbara både min bror och hans sambo och deras barn är. Nu när jag haft det jobbigt så skickar dom sms å frågar hur det är med mig å det var även dom som skickade nalle budet till mig så jag grät i flera dagar för att jag var så rörd! Tänk vilken lycklig människa jag är ändå som har haft turen att få så underbara bröder, svägerskor å syskonbarn. Dom betyder mer för mig än dom någon gång kan ana.

Sedan har vi pappa och Elisabeth, som barn var jag HEMSK med stora bokstäver och jag kan inte förstå hur dom stod ut med mig. Men vändningen kom när jag blev 15 år å flyttade för mig själv, då började jag uppskatta det stöd och den kärlek jag alltid fått i mängder, de var oxå då jag insåg att min bästa vän det var min älskade pappa. Jag tror inte att så många ungdommar i den åldern jag var i då känner att dom kan säga precis allt till sin pappa men det kan jag å vet ni vad han har aldrig slutat att älska mig för det även om han kanske inte har tyckt om eller stöttat vad jag sagt men han har ALDRIG svikit min sida. Sedan så har han en fru som är så fantstisk hon oxå å det är samma sak där hon älskar mig i alla väder å i alla vindar å det är något jag ALDRIG tvivlat på. Hur många skilsmässobarn får uppleva det? att dom får en bonus mamma som verkligen gör ALLT för dem å ger dom all kärlek som bara går, jag tror tyvärr att jag och mina syskon är ganska ensamma om att ha haft den turen. Nu när jag haft det jobbigt så har jag ringt min pappa varje dag i olika tider i bland säkert 10gr på en dag men han har alltid tagit sig tiden till att prata å trösta sin yngsta dotter, jag inser nu vilken underbar familj jag har! Dessutom så var jag idag å hämtade ut paketet som de skickat till mig å de var samma sak som med nallebudet jag blev så rörd så jag började tjuta. Paketet var fyllt med kärlek å de i mängder. Pappa om du läser detta så hoppas jag du vet vad ni alla betyder för mig och vad ert stöd har hjälpt mig genom detta helvete som jag nu går/gått igenom. Jag älskar er alla vilkorslöst i alla lägen det hoppas jag ni vet å aldrig glömmer!

Trotts att vår familj inte ser ut som kärn familjen så inser jag vilken tur jag hade som fick födas in i denna underbara familj! Jag är stolt över min familj å över att jag tillhör den!

Jag älskar er alla!
puss å hej

onsdag 26 januari 2011

SAMTAL...

Jag trodde att ett samtal skulle ge mig så mycket...
att allt skulle kännas bättre....

men ikket...
blev bara bråk och tjafs å inte mår jag bä'ttre av det.

Känns som han tror så ont om mig, jag som faktiskt är bland den snällaste jag vet...
Vill bara skrika samtidigt som jag vill gråta, allt är bara så SJUKT å förvrängt...

Snälla gode gud om du nu finns ge mig ett eget hem typ nu, tack å amen